Lars Jensen, grundare av Scale Capital, varnar i en debattartikel för att europeiska satellit- och drönarföretag riskerar att hamna under utländsk kontroll. Han menar att Europa då använt sina egna pengar för att göra sig beroende igen.
Om de bolag som levererar Europas satelliter och obemannade system hamnar under utländsk kontroll har vi använt våra egna pengar till att göra oss beroende igen. Det skriver Lars Jensen, grundare och partner i Scale Capital, i en debattartikel.
Jensen pekar på att Europas säkerhet i allt högre grad vilar på teknikbolag som utvecklar och levererar satelliter och obemannade system. Dessa system används för kommunikation, övervakning och försvar. Om ägandet av sådana bolag hamnar utanför Europa uppstår en ny form av beroende, enligt debattören.
Han beskriver en situation där europeiska investeringar och offentliga medel har byggt upp teknikföretag som sedan riskerar att köpas upp av utländska intressen. I så fall har Europa själv finansierat ett nytt beroende, menar han. Det är enligt Jensen en säkerhetspolitisk fråga, inte bara en näringspolitisk.
Debattartikeln tar sin utgångspunkt i att försvars- och rymdteknik blivit allt viktigare för Europas förmåga att agera självständigt. Satelliter används för navigering, spaning och kommunikation, medan obemannade system används i allt från övervakning till logistik. Kontrollen över den tekniken är därför avgörande för den europeiska säkerheten.
Jensen argumenterar för att Europa måste behålla ägandet och kontrollen över de bolag som står bakom denna teknik. Annars riskerar kontinenten att hamna i en situation där kritiska system styrs från andra länder. Det skulle i förlängningen kunna begränsa Europas handlingsfrihet i en kris.
Han riktar sig till beslutsfattare och investerare och efterlyser en medveten strategi för att behålla teknikbolagen i europeiska händer. Enligt honom handlar det om att skydda både investeringar och säkerhet. Om bolagen säljs till utländska ägare förlorar Europa inte bara teknik, utan också den kontroll som följer med ägandet.
Debattören lyfter fram att det finns en risk att kortsiktiga ekonomiska intressen får styra över långsiktiga säkerhetsbehov. Han menar att ägandefrågor måste ses i ett bredare perspektiv där försvarsförmåga och teknologisk självständighet väger tungt.
I artikeln betonas att Europa redan har satsat stora summor på att bygga upp teknikbolag inom rymd- och drönarsektorn. Om dessa bolag sedan hamnar under utländsk kontroll har satsningarna inte lett till ökad självständighet, utan till ett nytt beroende. Det är den paradox som Jensen vill uppmärksamma.
Han skriver att det är dags att agera innan det är för sent. Beslutsfattare och investerare behöver samverka för att säkerställa att nyckelteknik stannar i Europa. Annars riskerar kontinenten att förlora kontrollen över system som är avgörande för dess säkerhet.
Debattartikeln publiceras i en tid då frågor om europeisk teknologisk suveränitet diskuteras allt mer. Jensen bidrar med ett tydligt perspektiv: ägandet av teknikbolag är en säkerhetsfråga. Om Europa inte agerar kan det stå utan kontroll över den teknik som ska skydda kontinenten.
