Europeiska ledare och kommentatorer befarar att relationerna mellan EU och USA ytterligare ska försämras, och att Donald Trump kan vända sin irritation mot Europa efter att republikanerna enligt uppgifter förlorat majoriteten i både senaten och representanthuset.
Europeiska ledare och kommentatorer oroar sig för att Donald Trump ska rikta sin frustration mot Europa efter att republikanerna enligt uppgifter förlorat majoriteten i både senaten och representanthuset. Farhågan är att relationerna mellan EU och USA, som redan befinner sig på en av de lägsta nivåerna på två år, ytterligare ska försämras.
Oron bygger på att det politiska läget i Washington har förändrats. Om republikanerna tappat kontrollen över båda kamrarna i kongressen kan Trump få svårare att driva igenom sin politik. Det finns därför en oro för att motgången ska ta sig uttryck i kritik och påtryckningar mot europeiska länder. Flera bedömare menar att det kan göra den kommande vintern turbulent, och ordet «turbulent» används i flera kommentarer för att beskriva vad som väntar.
Bakgrunden är de senaste två årens spänningar mellan Europa och USA. Relationerna har försämrats över flera frågor, och Europa har under perioden haft svårt att lita på att den amerikanska politiken ska vara stabil. Mot den bakgrunden väcker utvecklingen i kongressen frågor om hur den transatlantiska relationen kommer att se ut framöver, eftersom en försvagad position i kongressen kan påverka hur presidenten väljer att agera internationellt.
I augusti 2025 tog Trump emot flera europeiska ledare i Vita huset. Mötet visade att kontakterna mellan Washington och Europa fortsatt, även om spänningarna kvarstått. Att flera europeiska regeringschefer samlades i Vita huset vittnar om hur stor vikt den europeiska sidan lägger vid att hålla dialogen öppen med den amerikanska presidenten, även när relationen är ansträngd. Det var ett tillfälle då Europa försökte stärka sin position genom direkta samtal snarare än genom offentlig konfrontation.
Det som oroar många europeiska bedömare är möjligheten att den amerikanska inrikespolitiska situationen i sin tur påverkar hur Trump agerar gentemot Europa. Om han upplever motgångar hemma kan kritiken mot europeiska länder, till exempel i handels- och säkerhetsfrågor, bli hårdare. Farhågorna gäller därför inte enbart vad som händer i USA, utan också hur det kan drabba Europa, både ekonomiskt och politiskt.
Kommentatorerna framhåller att det väntar en orolig period. Det är ännu oklart vilka konkreta beslut eller konflikter som kan följa, men förväntningarna på en turbulent vinter speglar hur osäkert läget upplevs i Europa. För EU-länderna handlar det om att hantera både den egna politiska agendan och en amerikansk regering vars inriktning kan förändras snabbt. Den europeiska hållningen i detta läge blir därför en fråga om att väga behovet av samarbete mot risken att bli föremål för amerikansk kritik.
1
