Drygt 8 800 ungdomar har skrivits in till militär grundutbildning med värnplikt med start i år. Det är en av de största kullarna sedan värnplikten återinfördes.
Drygt 8 800 ungdomar har skrivits in till militär grundutbildning med värnplikt med start i år. Det innebär att en av de största kullarna sedan värnplikten återinfördes 2017 nu påbörjar sin utbildning inom Försvarsmakten.
Värnplikten återinfördes 2017 efter att ha varit vilande sedan 2010. Sedan dess har antalet inskrivna successivt ökat i takt med att Försvarsmakten byggt upp sin organisation och att riksdagen fattat beslut om en förstärkt försvarsförmåga. Att drygt 8 800 ungdomar nu skrivs in är en del av den långsiktiga satsningen på totalförsvaret.
För de ungdomar som omfattas innebär inskrivningen att de genomgår mönstring och därefter kallas till grundutbildning. Utbildningen pågår mellan nio och elva månader beroende på befattning, och genomförs vid olika förband runt om i landet. Under utbildningen får de grundläggande militär träning inom bland annat strid, sjukvård och ledarskap.
Försvarsmakten har under flera år arbetat med att öka antalet inskrivna för att möta de krav som riksdagens försvarsbeslut ställer. Målet är att successivt bygga ut antalet värnpliktiga i takt med att förbanden växer och nya förmågor tillförs. Att 8 800 ungdomar nu påbörjar sin utbildning är ett steg i den riktningen.
För många av de ungdomar som skrivs in innebär värnplikten en första kontakt med Försvarsmakten och en möjlighet att senare söka vidare till officersutbildning eller andra befattningar inom försvaret. Samtidigt innebär det en omställning i vardagen, med flytt till annan ort och en utbildning som ställer krav på både fysisk och psykisk uthållighet.
Från politiskt håll har värnplikten brett stöd i riksdagen. Regeringen har lyft fram behovet av att stärka försvarsförmågan och att värnplikten är en viktig del i att bemanna Försvarsmakten. Även oppositionspartier har ställt sig bakom en fortsatt utbyggnad av värnplikten, även om det funnits delade meningar om takten och omfattningen.
För samhället i stort innebär den ökade inskrivningen att fler unga vuxna under en period är sysselsatta inom Försvarsmakten. Det påverkar bland annat arbetsmarknaden för unga och innebär att fler kommuner får ta emot värnpliktiga vid sina förband. Samtidigt väcker det frågor om hur utbildningen ska finansieras och hur den ska kombineras med studier och arbete.
Försvarsmakten har tidigare uppgett att man ser ett fortsatt behov av att öka antalet värnpliktiga under de kommande åren. Hur många som skrivs in framöver beror på riksdagens beslut om försvarsbudgeten och på Försvarsmaktens egen planering. Klart är att värnplikten återigen är en central del av Sveriges försvarsförmåga.
4
