Efter mordet på en ambulanssjukvårdare i Harmånger i fjol vill Socialstyrelsen att polis, larmcentraler och ambulansvård ska kunna dela mer information. Utredare motsätter sig förslaget att flagga personal.
Utredningen efter mordet på en kvinnlig ambulanssjukvårdare i Harmånger förra året har lett till ett förslag om att underlätta informationsdelning mellan polis, larmcentraler och ambulansvård. Men förslaget att «flagga» personal möter motstånd från utredare.
Socialstyrelsen fick efter händelsen i uppdrag att se över hur information kan delas snabbare och säkrare mellan de aktörer som hanterar akuta larm. Syftet är att minska risken för att vårdpersonal skickas till platser där det finns en känd hotbild.
Enligt uppgifter till nyhetstjänsten ska det bli lättare för polis, larmcentraler och ambulansvård att dela information med varandra. Men den så kallade flaggningen – att markera en person eller adress som särskilt riskfylld – är kontroversiell. Utredare som arbetat med fallet menar att en sådan ordning kan leda till felaktiga bedömningar och att den inte löser de grundläggande problemen.
Mordet i Harmånger skakade om ambulansvården i hela landet. Den kvinnliga ambulanssjukvårdaren dödades i samband med ett uppdrag, och händelsen ledde till en bred debatt om säkerheten för vårdpersonal som arbetar i fält.
Socialstyrelsens översyn är en del av de åtgärder som följt på händelsen. Myndigheten har tittat på hur information om hot och risker kan föras vidare mellan polisens register, larmcentralernas system och ambulanssjukvårdens egna rutiner.
Kritiken från utredarna handlar bland annat om att flaggning kan bli ett trubbigt verktyg. De pekar på att en person eller adress kan vara markerad av skäl som inte längre är aktuella, och att det kan skapa en falsk trygghet – eller onödig oro – hos personalen.
I stället för flaggning förordar utredarna andra lösningar, som bättre rutiner för riskbedömning vid varje enskilt larm och tydligare kommunikation mellan polis och ambulans.
Förslaget om ökad informationsdelning är ännu inte färdigbehandlat. Hur det slutliga regelverket kommer att se ut är oklart, men frågan om ambulanspersonalens säkerhet är fortsatt aktuell.
Ambulansstationen i Hudiksvall, där den mördade vårdaren arbetade, har varit en samlingspunkt för kollegor och anhöriga under det gångna året. Händelsen har också lett till krav på skärpta skyddsåtgärder för personal inom den prehospitala vården.
Socialstyrelsen har inte velat kommentera utredarnas kritik i detalj. Myndigheten hänvisar till att arbetet med översynen pågår och att eventuella förslag ska presenteras i sin helhet innan de blir offentliga.
För personal inom ambulansvården i Sverige är frågan om informationsdelning och flaggning av stor betydelse. Många efterfrågar tydligare riktlinjer och snabbare tillgång till information om hotbilder innan de åker ut på larm.
Samtidigt finns en oro för att ett system med flaggning kan leda till att enskilda individer eller bostadsområden pekas ut på ett sätt som inte är rättssäkert. Utredarna menar att det är viktigt att väga säkerheten för vårdpersonal mot integriteten för dem som finns i polisens register.
Hur regeringen och ansvariga myndigheter väljer att gå vidare med förslaget återstår att se. Klart är att mordet i Harmånger har satt fokus på en fråga som länge varit eftersatt: hur information om risker bäst förmedlas till dem som arbetar i frontlinjen av den svenska vården.
5
