Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har enats om att Sverige ska verka för att EU:s handelsavtal med Israel fryses. Beskedet kommer från S utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson.
De rödgröna partierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har enats om en gemensam linje i Israelfrågan. Partierna vill att Sverige ska driva på för att Europeiska unionens handelsavtal med Israel fryses, enligt besked från Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson.
Enligt uppgifterna har de fyra partierna kommit överens om att den svenska regeringen bör agera inom EU för att pausa handelsavtalet. Beskedet innebär att de rödgröna partierna nu står bakom en gemensam hållning i en av de mest omdiskuterade utrikespolitiska frågorna just nu. Exakt vilka åtgärder partierna vill se, och på vilken tidsram, framgår inte av den information som hittills offentliggjorts.
EU:s handelsavtal med Israel reglerar de ekonomiska förbindelserna mellan unionen och Israel. Avtalet ger israeliska varor förmånlig tillgång till EU:s inre marknad och är en central del av relationen mellan parterna. Att frysa avtalet skulle innebära att de handelsförmåner som Israel i dag åtnjuter inom EU tillfälligt upphävs eller pausas, vilket i praktiken är ett av de starkaste ekonomiska påtryckningsmedel unionen förfogar över gentemot Israel.
Frågan om att ompröva eller frysa handelsavtalet har aktualiserats i takt med att kritiken mot Israels agerande vuxit inom delar av EU. Flera medlemsländer har diskuterat hur unionen ska agera, men någon enighet om att faktiskt pausa avtalet har ännu inte uppnåtts. Beslutet om att frysa avtalet skulle i så fall behöva fattas på EU-nivå, vilket innebär att Sverige ensamt inte kan genomföra en sådan åtgärd. Den svenska regeringens hållning i frågan har hittills inte redovisats i det material som ligger till grund för uppgifterna.
För svenska företag och svensk handel kan en frysning av EU:s avtal med Israel få konsekvenser, eftersom avtalet bland annat påverkar tullar och marknadsvillkor för varor som rör sig mellan Israel och EU. Hur stora effekterna skulle bli för svensk del beror på hur en eventuell paus utformas och hur länge den i så fall varar. Några sådana detaljer har inte presenterats.
Att de rödgröna partierna nu är eniga innebär att de kan komma att agera samlat i riksdagen och i kontakter med regeringen för att Sverige ska driva linjen inom EU. Om regeringen väljer att ställa sig bakom kravet skulle Sverige bli ett av de länder som aktivt verkar för en frysning. Om regeringen i stället avstår fortsätter frågan att vara en skiljelinje i svensk utrikespolitik.
Vad enigheten konkret leder till — och om den får stöd i riksdagen — är ännu oklart. Klart är att de fyra partierna nu formellt står bakom kravet att EU:s handelsavtal med Israel ska fryses, och att de avser att driva den linjen gentemot regeringen.
3
