Nooshi Dadgostar har gjort Vänsterpartiet till ett parti som vill sitta i regering. Partiet befinner sig i ett avgörande skede där målet är att bli regeringsdugligt.
Vänsterpartiets utveckling till ett parti som kan ingå i en regering har varit partiledaren Nooshi Dadgostars centrala politiska projekt. Partiet beskriver själv situationen som att det är «nu eller aldrig» – en formulering som understryker att man anser sig stå inför ett vägval där möjligheten att få regeringsinflytande är inom räckhåll.
Att göra Vänsterpartiet regeringsdugligt har inneburit ett långsiktigt arbete med att bredda partiets politik och framstå som en trovärdig samarbetspartner. Dadgostar har sedan hon tillträdde som partiledare drivit linjen att partiet ska kunna ta ansvar i regeringsställning, inte bara agera stödparti i riksdagen. Detta har skapat diskussioner både inom partiet och i den bredare politiska debatten om vilka kompromisser som är nödvändiga för att nå dit.
Vänsterpartiets resa mot makten handlar ytterst om att försöka påverka den politiska dagordningen inifrån. Genom att positionera sig som ett regeringsdugligt alternativ vill partiet bli en given del av ett framtida regeringsunderlag. Partiet har därför arbetat med att tydliggöra sina kärnfrågor samtidigt som man söker samarbeten som kan göra regeringsalternativ möjliga.
För svenska väljare och det politiska landskapet i stort innebär Vänsterpartiets ambitioner att regeringsfrågan kan komma att omformas. Om partiet lyckas etablera sig som en självklar regeringspartner förändras förutsättningarna för blockpolitiken och för vilka politiska lösningar som blir genomförbara. Partiets interna arbete och dess relationer till andra partier blir därmed avgörande för hur snart – och om – målet kan nås.
Dadgostar har upprepade gånger betonat att timingen är kritisk. Formuleringen «det är nu eller aldrig» speglar en uppfattning att det politiska fönstret för att ta steget in i regeringsansvar kan stängas om partiet inte agerar. Det återstår att se om Vänsterpartiets strategi leder hela vägen till regeringsmakten, men partiet har onekligen förflyttat sig från att vara ett oppositionsparti till att öppet eftersträva regeringsduglighet.
3