EU:s återhämtningsfond RRF avslutas. Sverige har fått flera miljarder kronor i stöd, men kritik har riktats mot att pengarna inte nått ut tillräckligt snabbt.
EU:s stora återhämtningsfond, Recovery and Resilience Facility (RRF), har nu formellt avslutats. Fonden inrättades för att hjälpa medlemsländerna att återhämta sig efter coronapandemin och har totalt omfattat 723 miljarder euro i lån och bidrag. Sverige har tagit del av flera miljarder kronor, men har samtidigt varit ett av de länder som utnyttjat fonden minst i förhållande till sin storlek.
RRF skapades efter intensiva förhandlingar mellan EU:s stats- och regeringschefer i juli 2020. Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkel spelade en avgörande roll i att driva igenom kompromissen, som innebar att EU för första gången i stor skala gemensamt lånade pengar på finansmarknaderna för att finansiera stöd till medlemsländerna. Pengarna fördelades bland annat genom bidrag och lån kopplade till nationella reform- och investeringsplaner.
För Sveriges del har fonden inneburit miljardbelopp, men regeringen har valt att i första hand använda medel för satsningar inom klimatomställning och digitalisering. Enligt tidigare rapportering har Sverige haft en låg utnyttjandegrad jämfört med många andra medlemsländer, vilket delvis förklaras av att svenska myndigheter och regioner haft svårt att hinna ansöka om och genomföra projekt inom de tidsramar som gällt.
Kritik har också riktats mot att pengarna inte nått ut tillräckligt snabbt. Revisionsrätten har tidigare påpekat brister i uppföljningen av hur medlen använts, och flera bedömare har ifrågasatt om fonden verkligen fick avsedd effekt för att stärka ekonomin efter pandemin. Samtidigt har förespråkare lyft fram att fonden bidrog till att hålla uppe investeringar i en osäker tid och att den skapade en gemensam ram för reformer.
När fonden nu stänger avslutas också den särskilda rapporteringen kring medlemsländernas åtaganden. Eventuella kvarvarande medel som inte betalats ut kan komma att omfördelas eller dras tillbaka beroende på hur länderna uppfyllt sina åtaganden. För svensk del innebär avslutet att de projekt som beviljats medel fortsätter enligt plan, medan nya ansökningar inte längre är möjliga.
På längre sikt väntas erfarenheterna från RRF påverka diskussionen om hur EU ska hantera framtida kriser. Flera medlemsländer har efterlyst permanenta mekanismer för gemensam finansiering, medan andra, däribland Sverige, har betonat vikten av att stöden är tidsbegränsade och kopplade till tydliga motprestationer. Hur den framtida balansen ser ut blir en central fråga i kommande budgetförhandlingar inom unionen.
4
