USA drar ned sitt militära stöd till Europa och Mellanöstern. Resurserna flyttas i stället till Sydamerika, enligt uppgifter. För Sverige och Europa kan förändringen få konsekvenser för den säkerhetspolitiska balansen.
USA minskar sitt militära stöd till Europa och Mellanöstern. I stället riktas resurserna mot Sydamerika. Uppgifterna kommer från medierapporter som hänvisar till en omfördelning av amerikanskt militärt bistånd. Förskjutningen innebär att den amerikanska närvaron i Europa kan komma att minska, samtidigt som Sydamerika får ökad uppmärksamhet.
Enligt uppgifterna har USA:s utrikesminister Marco Rubio träffat Colombias president Abelardo De La Espriella. Mötet ägde rum den 8 september och ses som ett tecken på den förändrade inriktningen av amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Den nya prioriteringen innebär att militärt stöd som tidigare gått till Europa och Mellanöstern nu i stället kanaliseras till sydamerikanska länder.
För Sverige och övriga Europa väcker beskedet frågor om den framtida säkerhetspolitiska balansen. USA har länge varit en central aktör i europeisk säkerhet, inte minst inom Nato. Om den amerikanska närvaron minskar kan europeiska länder behöva ta ett större ansvar för sitt eget försvar. Det kan i sin tur påverka försvarsbudgetar och försvarsbeslut i Sverige och andra EU-länder.
Vad som ligger bakom omfördelningen är ännu inte klarlagt i detalj. Enligt uppgifterna handlar det om en medveten prioritering från amerikansk sida, där Sydamerika bedöms vara av ökad strategisk betydelse. Samtidigt finns det frågetecken kring hur omfattande nedskärningarna är och vilka länder i Europa som berörs i första hand.
För svensk del kan en minskad amerikansk närvaro i Europa få betydelse för det pågående försvars- och säkerhetspolitiska arbetet. Sverige har under de senaste åren stärkt sitt försvar och sitt samarbete med Nato och andra europeiska länder. En förändrad amerikansk prioritering kan innebära att det europeiska samarbetet behöver fördjupas ytterligare.
Det är i nuläget oklart hur snabbt förändringen genomförs och vilka konkreta konsekvenser den får. Beskedet kommer mot bakgrund av en alltmer komplex säkerhetspolitisk situation i Europa och Mellanöstern. Utvecklingen följs noggrant av regeringar och försvarsmyndigheter i flera europeiska länder, inklusive Sverige.
