Moskva har sålt gas, olja och andra energislag till Europa för cirka 3 600 miljarder kronor, enligt nya uppgifter. Försäljningen fortsätter trots sanktioner och minskad import.
Ryssland har levererat gas, olja och andra energislag till Europa till ett värde av omkring 3 600 miljarder kronor. Det framgår av uppgifter som publicerats av nyhetsbyrån Aftonbladet. Summan avser den samlade exporten av fossila bränslen från Moskva till europeiska länder under en period som sträcker sig över flera år.
Energiförsäljningen har fortsatt trots de omfattande sanktioner som EU och andra västländer infört mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Flera europeiska länder har visserligen minskat sin import av rysk gas och olja, men handeln har inte upphört helt. Vissa länder fortsätter att köpa rysk energi, antingen direkt eller via mellanhänder, vilket innebär att betydande belopp fortfarande flödar till Moskva.
Uppgifterna om de 3 600 miljarderna kronor understryker den komplexa ekonomiska relationen mellan Ryssland och Europa. Trots politiska motsättningar och upprepade löften om att fasa ut rysk energi är beroendet fortfarande betydande på flera håll. För svensk del innebär det att den europeiska energimarknaden fortsatt påverkas av rysk export, vilket i förlängningen kan påverka priser och försörjningstrygghet även i Sverige.
Kritiker menar att köpen indirekt finansierar Rysslands krigföring i Ukraina. Samtidigt har flera länder argumenterat för att ett abrupt stopp skulle slå hårt mot deras egna ekonomier och medborgare, särskilt under vintermånaderna. EU har därför arbetat med att gradvis minska beroendet genom att diversifiera energikällor och öka importen från andra leverantörer.
Hur mycket Ryssland faktiskt tjänar netto på exporten är omdiskuterat. En del av intäkterna kan ha gått förlorade på grund av rabatter och sanktioner, medan andra delar kan ha kanaliserats via tredjeländer. De 3 600 miljarderna kronor är en bruttosiffra som inte tar hänsyn till sådana avdrag. Ändå visar den på den fortsatta ekonomiska betydelsen av rysk energi för Europa.
För svenska företag och hushåll är den fortsatta handeln en påminnelse om hur sammanflätade energimarknaderna är. Även om Sverige importerar förhållandevis lite direkt från Ryssland, påverkas priserna på el och drivmedel av de europeiska marknadsförhållandena. En fortsatt rysk export kan därmed indirekt bidra till att hålla energipriserna nere, men den väcker också etiska och säkerhetspolitiska frågor.
EU har som mål att helt avveckla importen av rysk fossil energi. Arbetet pågår men går långsamt, och flera medlemsländer har tvingats skjuta upp sina mål. Ryssland har samtidigt sökt nya marknader i Asien, men Europa förblir en viktig inkomstkälla. De nya siffrorna visar att den ryska energiexporten till Europa fortfarande är betydande, trots de politiska försöken att strypa den.
3
