En ny rapport om migration i Baskien har utlöst en politisk konflikt mellan det baskiska regeringspartiet PNV och centralregeringen i Madrid. Partiledaren Aitor Esteban och lehendakari Imanol Pradales kräver att statistiken hanteras öppet.
En ny rapport om migrationsmönster i Baskien har utlöst en politisk strid i Spanien. Det baskiska regeringspartiet PNV, med partiledaren Aitor Esteban och lehendakari Imanol Pradales i spetsen, anklagar centralregeringen i Madrid för att undanhålla eller förvanska statistik om invandring. Enligt PNV visar siffrorna att Baskien tar emot en oproportionerligt stor andel migranter jämfört med andra regioner, vilket partiet menar belastar välfärden och skapar oro bland invånarna.
Striden handlar om en rapport som ursprungligen togs fram av Baskiens statistikmyndighet, Eustat. Rapporten ska ha visat att andelen utrikes födda i Baskien ökat snabbare än i någon annan spansk region under de senaste fem åren. Men när centralregeringens nationella statistikbyrå publicerade sina egna siffror saknades flera av de uppgifter som PNV anser vara avgörande. Partiet menar att detta är ett försök att tona ned migrationens effekter i regionen.
– Vi kräver full insyn i hur statistiken tas fram. Det är oacceptabelt att viktiga samhällsfrågor döljs bakom byråkratiska dimridåer, sade Aitor Esteban vid en pressträff i Bilbao under veckan, enligt baskiska medier.
Lehendakari Imanol Pradales har i ett officiellt uttalande uppmanat Spaniens regering att offentliggöra all relevant data om migration. Han betonar att Baskien är en öppen region som välkomnar människor, men att det krävs korrekt underlag för att kunna planera välfärd, bostäder och skola. Pradales har också begärt ett möte med Spaniens migrationsminister för att diskutera frågan.
Från centralregeringens sida avvisar man anklagelserna. En talesperson för inrikesdepartementet säger att statistiken följer vedertagna metoder och att skillnaderna mellan regionernas siffror förklaras av olika definitioner och rapporteringssystem. Departementet menar att PNV:s kritik är politiskt motiverad och att man inte vill bidra till en polariserad debatt om migration.
Flera spanska medier har under de senaste dagarna rapporterat om att frågan splittrar regeringskoalitionen i Madrid. Vänsterpartiet Podemos har ställt sig på PNV:s sida och kräver att all migrationsstatistik görs tillgänglig för allmänheten. Samtidigt varnar oppositionspartiet Partido Popular för att en öppen debatt kan leda till ökad främlingsfientlighet.
I Baskien har frågan blivit en symbol för den bredare diskussionen om regionens självstyre. PNV har länge drivit linjen att Baskien bör ha full kontroll över sin egen statistik och sina egna integrationsprogram. Partiet ser nu en möjlighet att stärka den positionen genom att visa att centralregeringen inte levererar tillförlitliga data.
Enligt källor inom Eustat pågår ett internt arbete med att ta fram en kompletterande rapport som ska publiceras inom några veckor. Den väntas innehålla detaljerade siffror om migranternas sysselsättning, utbildningsnivå och bostadssituation i Baskien. PNV hoppas att rapporten ska tvinga centralregeringen att ändra sin hållning.
För svenska läsare kan konflikten tyckas avlägsen, men den speglar en växande europeisk trend där migrationsstatistik blir en politisk stridsfråga. I flera länder ifrågasätts hur data samlas in och presenteras, och regioner med starkt självstyre kräver större inflytande över sin egen befolkningsutveckling. Utgången i Baskien kan därför få betydelse även utanför Spanien.
Än så länge har ingen av parterna velat ge vika. PNV hotar med att ta upp frågan i det spanska parlamentet om inte centralregeringen inom kort presenterar en fullständig redogörelse. Centralregeringen å sin sida säger sig vara beredd att diskutera statistikens utformning, men vägrar att erkänna något fel.
Striden lär fortsätta under hösten. Klart är att migrationen återigen står i centrum för den spanska politiska debatten, denna gång med Baskien som epicentrum.
