Tjugoen debattörer uppmanar Sveriges regering att göra allt för att få den fängslade journalisten Dawit Isaak fri. Uppropet publiceras 25 år efter gripandet i Eritrea och dagen efter riksdagsvalet.
Tjugoen debattörer uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt för att få den fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak frigiven. I ett upprop som publiceras i svenska medier konstaterar de att en stor majoritet av riksdagspartierna före valet lovade att öka ansträngningarna för Isaaks frigivning, och att de nu förväntas stå fast vid sina löften.
Dawit Isaak greps i Eritrea i september 2001 och har sedan dess hållits fängslad utan rättegång. Han är därmed inne på sitt tjugofemte år i fängelse, vilket debattörerna beskriver som ett kvartssekel av frihetsberövande. Isaak är svensk medborgare och har varit verksam som journalist och författare. Enligt uppropet har hans fall uppmärksammats återkommande av svenska regeringar, men utan att leda till frigivning.
Uppropet publiceras dagen efter riksdagsvalet och riktar sig till den kommande regeringen. Debattörerna skriver att Sverige bör göra allt som står i landets makt för att få Isaak fri. De noterar att en stor majoritet av partierna före valdagen förklarat sig vilja öka ansträngningarna, och att väljarna nu har anledning att förvänta sig att dessa utfästelser följs upp i praktisk politik.
Bakom uppropet står tjugoen debattörer med anknytning till svenskt kulturliv och mediebransch. Deras krav är att den nya regeringen ska prioritera Isaaks frigivning i kontakterna med Eritrea och i internationella forum. De pekar på att Sverige tidigare drivit frågan, men att resultatet hittills uteblivit.
Fallet Dawit Isaak har varit en återkommande fråga i svensk utrikespolitik i över två decennier. Eritrea har kritiserats av internationella människorättsorganisationer för att hålla journalister och oppositionella fängslade utan rättegång. Isaak tillhörde en grupp tidningsmedarbetare som greps efter att regeringen i Asmara stängt landets oberoende press.
Debattörerna understryker att tiden arbetar emot en lösning. Isaak har suttit fängslad i tjugofem år, och hans hälsa och levnadsförhållanden är i stort sett okända för omvärlden. Uppropet efterlyser därför konkreta diplomatiska åtgärder snarare än fortsatta försäkringar om att frågan är viktig.
Enligt uppropet har en majoritet av riksdagspartierna före valet ställt sig bakom kravet på ökade ansträngningar. Debattörerna menar att den nya regeringen nu har ett ansvar att omsätta dessa löften i handling. De efterlyser bland annat att frågan drivs på högsta politiska nivå och att Sverige samordnar sina insatser med andra länder och internationella organ.
Uppropet är ett av flera som publicerats i svenska medier under valrörelsen och efter valet. Det sammanfaller med att frågan om Isaaks frigivning återigen aktualiserats i den offentliga debatten. Debattörerna hoppas att den nya regeringen ska agera skyndsamt och att Sverige ska ta ett tydligare ledarskap i frågan.
Vad som nu händer beror på den kommande regeringens prioriteringar. Uppropet sätter press på de politiska partierna att visa konkreta resultat. För Dawit Isaak och hans familj innebär varje nytt år i fängelse en fortsatt ovisshet, och debattörerna menar att Sverige inte har råd att låta frågan falla i glömska.
2
