Svenskt och finländskt stridsflyg skickades upp tillsammans för att mota ryskt flyg – en unik försvarsinsats som visar på ett fördjupat nordiskt samarbete.
Svenskt och finländskt stridsflyg har för första gången genomfört en gemensam insats för att mota ryskt flyg. Insatsen beskrivs som unik och innebär att de båda ländernas flygvapen samordnade sina resurser för att störa och avvisa främmande flyg nära sina luftrum.
Svenska Gripenplan deltog i insatsen, som enligt uppgifterna syftade till att möta och störa ryskt flyg. Det är första gången som svenskt och finländskt flyg skickas upp tillsammans i en sådan operation. Samarbetet markerar en ny nivå av operativ samverkan mellan de två länderna, som båda har stärkt sitt försvarssamarbete de senaste åren.
Finland och Sverige har länge haft ett nära försvarspolitiskt samarbete, men en gemensam insats med stridsflyg mot ett tredje lands flyg är ett nytt steg. Insatsen genomfördes utan att några incidenter rapporterats, och syftet var att markera närvaro och upprätthålla territorialövervakningen.
Bakgrunden är den ökade militära aktiviteten i Östersjöregionen och i norra Europa. Ryskt flyg har vid upprepade tillfällen rört sig nära svenskt och finländskt luftrum, vilket har lett till att båda länderna skickat upp sina stridsflyg för att identifiera och avvisa främmande flygplan. Den här gången skedde det alltså i samordnad form.
För Sverige innebär händelsen ett konkret exempel på hur det fördjupade försvarssamarbetet med Finland kan se ut i praktiken. Sverige är inte medlem i Nato, men har ett nära partnerskap med Finland, som inte heller är Natomedlem. Länderna har tidigare genomfört gemensamma övningar och delar en gemensam syn på säkerhetsläget i regionen.
Insatsen är också ett tecken på att den operativa förmågan att agera tillsammans har utvecklats. Att kunna samordna stridsflyg i en skarp situation kräver gemensam planering, kommunikation och rutiner. Enligt tillgängliga uppgifter ska insatsen ha genomförts framgångsrikt och utan incidenter.
För människor i Sverige betyder händelsen att försvaret av det egna luftrummet nu sker i närmare samarbete med ett grannland. Det kan ses som en del av en bredare utveckling där de nordiska länderna i ökad utsträckning koordinerar sin militära närvaro för att möta ett förändrat säkerhetsläge.
Det finns i nuläget inga uppgifter om vilka specifika flygplanstyper som deltog från finländsk sida, eller exakt var eller när insatsen ägde rum. Klart är att den beskrivs som den första i sitt slag och att den involverade både svenskt och finländskt stridsflyg.
Försvarsmakten har inte lämnat några ytterligare detaljer om händelsen. Den gemensamma insatsen understryker dock att Sverige och Finland fortsätter att utveckla sitt försvarssamarbete, både inom ramen för befintliga strukturer och i direkta operationer.
2
