Riksdagens partier står bakom ett initiativ från Centerpartiets Niels Paarup-Petersen om att utreda en stopplag mot utvisning av tonåringar. Tidöpartierna ställer sig bakom det rödgröna förslaget.
Samtliga riksdagspartier är överens om att utreda en så kallad stopplag mot utvisningar av tonåringar. Det står klart efter att Tidöpartierna ställt sig bakom ett rödgrönt initiativ i frågan. Bakom förslaget står Centerpartiets riksdagsledamot Niels Paarup-Petersen, som drivit kravet på en översyn av regelverket.
En stopplag skulle innebära att utvisningar av unga som kommit till Sverige som tonåringar pausas eller förhindras i avvaktan på en närmare prövning av deras situation. Exakt hur en sådan lag skulle utformas är ännu inte klarlagt, utan det är just detta som partierna nu enats om att utreda. Utredningen väntas bland annat se över hur dagens regelverk tillämpas och vilka konsekvenser en stopplag skulle få.
Att alla partier ställer sig bakom en utredning är ovanligt och visar att frågan har bred politisk förankring. Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – väljer alltså att stödja ett förslag som ursprungligen kommer från de rödgröna partierna. Det innebär att frågan inte längre är en konfliktlinje mellan regeringsunderlaget och oppositionen, åtminstone inte i detta skede.
För de ungdomar som berörs kan en stopplag få stor betydelse. Många av dem har levt stora delar av sina liv i Sverige och riskerar att utvisas till länder de knappt känner till. En utredning är dock inte samma sak som ett lagförslag, och det är ännu oklart när en eventuell lagstiftning kan bli aktuell. Partiernas enighet gäller i första hand att en utredning ska tillsättas, inte att en stopplag ska införas direkt.
Niels Paarup-Petersen (C) har varit en av de mest drivande i frågan och har tidigare lyft fram behovet av att se över hur utvisningar av tonåringar hanteras. Att samtliga partier nu ställer sig bakom en utredning innebär ett genombrott för hans arbete. Centerpartiet har länge argumenterat för att regelverket behöver ses över för att bättre ta hänsyn till de ungas situation och anknytning till Sverige.
Vad utredningen kommer att komma fram till och hur snabbt den kan tillsättas återstår att se. Klart är att riksdagen nu står enig bakom att frågan ska utredas, vilket är ett första steg mot en möjlig lagändring. För de berörda ungdomarna och deras familjer innebär beskedet att frågan nu tas på allvar på högsta politiska nivå.
2
