En AI-genererad bild som felaktigt kopplar fem svenska riksdagsledamöter med somalisk bakgrund till ett påstått bedrägeri sprids internationellt. Ledamöterna uppger att de känner obehag och att bilden riskerar att skada förtroendet för dem.
En AI-genererad bild som felaktigt framställer fem svenska riksdagsledamöter med somalisk bakgrund som inblandade i ett bedrägeri har spridits över världen. Bilden, som enligt uppgifter cirkulerar i sociala medier och har plockats upp av utländska medier, visar ledamöterna i ett sammanhang som inte har någon verklighetsförankring. Flera av de berörda uppger att de känner obehag och oro över hur bilden kan påverka deras arbete och säkerhet.
Bland de ledamöter som pekas ut finns Leila Ali Elmi, vars namn har sökts i stor omfattning efter att bilden börjat spridas. Enligt uppgifter till svenska medier ska bilden ha skapats med hjälp av AI-verktyg och sedan fått fäste i internationella kanaler, där den presenterats som äkta. Det finns inga belägg för att de påståenden som bilden illustrerar har någon grund i verkligheten.
– Man känner obehag, det är klart att det är obehagligt, säger en av de utsatta ledamöterna till svenska medier.
Bilden uppges visa de fem ledamöterna i en situation som antyder att de skulle ha deltagit i ett bedrägeri. Det finns dock inget som helst stöd för att så skulle vara fallet. Ledamöterna har inte heller anklagats eller utretts för något sådant brott. Spridningen beskrivs som ett exempel på hur AI-genererat material kan få stor spridning och uppfattas som trovärdigt, särskilt när det publiceras i kanaler som inte granskar innehållet.
Enligt uppgifter har bilden fått fäste i flera länder och delats av konton som inte har någon koppling till Sverige. Det har i sin tur lett till att personer utomlands har hört av sig till ledamöterna och ställt frågor om bilden. Ledamöterna uppger att de har fått ta emot meddelanden som ifrågasätter deras trovärdighet och att de har behövt förklara att bilden är falsk.
Flera av de berörda har tidigare varit föremål för desinformation och hatkampanjer. Den här typen av AI-genererat material gör det svårare att skilja på vad som är sant och falskt, eftersom bilden ser verklighetstrogen ut och kan spridas snabbt utan att någon hinner kontrollera den. Det kan i förlängningen påverka förtroendet för politiker och för riksdagen som institution.
Riksdagsledamöterna har inte framträtt med några gemensamma krav på åtgärder, men flera av dem har efterlyst en diskussion om hur AI-genererat innehåll ska hanteras. Frågan om desinformation och AI har aktualiserats i flera länder under de senaste åren, och Sverige är inte undantaget. Det finns i dag ingen enhetlig reglering inom EU som specifikt riktar sig mot AI-genererade bilder av politiker.
Bilden fortsätter att spridas i internationella kanaler. De berörda ledamöterna uppger att de kommer att fortsätta sitt arbete som vanligt, men att de är medvetna om att bilden kan dyka upp igen i nya sammanhang. En av dem säger att det är svårt att förutse hur långt spridningen kommer att gå och att det är en påfrestning att ständigt behöva förklara att bilden är falsk.
För svenska väljare innebär händelsen att det blir allt viktigare att kontrollera varifrån bilder och påståenden kommer. Den som stöter på bilden i sitt flöde uppmanas att inte dela den vidare utan att först kontrollera om den har någon trovärdig källa. Det finns i dagsläget inget som tyder på att bilden har någon koppling till svenska myndigheter eller till riksdagens arbete.
2
