Det ukrainsk-estniska teknikbolaget Haydamax OÜ har inlett utvecklingen av en bionisk protesshand med ett målpris på upp till 100 euro. Projektet leds av Oxogent Laboratory och bygger på hydrauliska artificiella muskler i stället för elmotorer.
Det ukrainsk-estniska teknikbolaget Haydamax OÜ, registrerat i Estland, har i november 2026 meddelat att man inlett utvecklingen av en bionisk protesshand. Målet är att priset ska ligga på högst 100 euro, vilket skulle innebära en kraftig sänkning jämfört med dagens avancerade bioniska proteser, som kostar tiotusentals euro. Projektet leds av Oxogent Laboratory, som arbetar i ett labb i Tyskland. Handens arbetsnamn är H-MUSCLE.
Priset på 100 euro är ett tekniskt mål snarare än ett fastställt försäljningspris. Det är alltså inte klart vad en färdig produkt faktiskt skulle kosta i handel. Den första utvecklingsetappen beräknas kosta cirka 1,5 miljoner euro. Bolaget framhåller att kostnaden för protesteknik är ett hinder för många som behöver hjälpmedlen, och att projektet därför handlar lika mycket om tillgänglighet och rehabilitering som om teknik.
Det som skiljer konceptet från de flesta befintliga protesser är att elmotorer och kugghjul ersätts av hydrauliska artificiella muskler. Musklerna bygger på så kallade McKibben-rör, en typ av tryckdrivna slangar som uppfanns på 1950-talet. När vätsketrycket ökar vidgas röret och förkortas, och därigenom dras senorna i handen. Enligt utvecklarna kan det ge en mer naturlig rörelse än konventionella lösningar.
Systemet bygger också på något som kallas en muskelnät. Det består av buntar av fibrer som lindas runt konstgjorda ben. Vissa fibrer placeras i underarmen för att ge ett längre rörelseomfång. Styrningen sker genom samordnade muskelgrupper snarare än genom enskilda styrkanaler för varje rörelse, vilket enligt projektet ska göra handen enklare att kontrollera.
Än så länge finns en digital modell av hela handen, men ingen fysisk prototyp. Modellen innehåller ben, leder och cirka 40 muskelkanaler. För att efterlikna naturliga handställningar har utvecklarna använt ett öppet dataset med rörelser från 22 personer som utförde 26 vardagliga uppgifter. Arbetet fokuserar särskilt på tummen, handflatans rörlighet, greppets precision och hanteringen av små föremål.
Flera tekniska utmaningar återstår. Det gäller bland annat en kompakt och billig vätsketillförsel, styrning av trycket och samordningen mellan musklerna. Även miniatyrmuskler och volymetriska strukturer måste byggas och testas. Frågor om kraftförsörjning, tillförlitlighet, säkerhet och möjligheten till massproduktion är ännu obesvarade. Det finns inga angivna datum för när prototyper eller serietillverkning ska vara klara.
Projektet placeras i ett sammanhang där efterfrågan på protesar ökat kraftigt i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion. Bolaget beskriver arbetet som en fråga om överkomliga kostnader och om att ge fler människor tillgång till rehabilitering, även utanför Ukraina.
2
