Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden är ett slöseri med både människor och skattepengar, enligt en debattartikel som föreslår anonymiserade ansökningar för att ge äldre arbetssökande en ärlig chans.
Åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden innebär ett slöseri med både mänskliga resurser och skattepengar. Det skriver Berglind Brynjarsdottir i en debattartikel, där hon föreslår att ansökningarna till lediga jobb ska anonymiseras för att ge äldre arbetssökande en verklig chans att bli kallade till intervju.
Enligt debattören missgynnas äldre arbetssökande systematiskt i rekryteringsprocessen. När arbetsgivare tidigt i processen får ta del av uppgifter om ålder, kön eller etnisk bakgrund riskerar fördomar att styra urvalet innan den sökandes faktiska kompetens har prövats. Genom att ta bort sådana uppgifter från de första ansökningshandlingarna skulle fler kvalificerade kandidater kunna gå vidare till intervju, menar hon.
Förslaget innebär att arbetsgivare i ett första skede bedömer sökande utifrån meriter, erfarenhet och kompetens utan att känna till personens ålder. Först senare i processen, när urvalet har smalnat av, skulle identitetsuppgifterna bli tillgängliga. Modellen har likheter med anonymiserade ansökningsförfaranden som diskuterats och prövats i begränsad skala i andra länder, men debattören argumenterar för att Sverige bör gå längre och göra metoden till en självklar del av rekryteringen.
Hon lyfter fram att åldersdiskriminering inte bara drabbar den enskilda individen. När äldre som vill och kan arbeta stängs ute går samhället miste om erfarenhet och kompetens samtidigt som skatteintäkter uteblir och kostnaderna för försörjningsstöd och andra bidrag ökar. På ett samhälleligt plan är åldersdiskriminering därför ett slöseri med både människor och skattepengar, skriver hon.
Debattartikeln berör en fråga som länge varit aktuell i den svenska arbetsmarknadsdebatten. Sverige har en åldrande befolkning, och för att klara kompetensförsörjningen i välfärden och näringslivet behöver fler arbetstagare stanna kvar i arbetslivet längre. Samtidigt visar rapporter och erfarenheter från fackförbund och arbetsgivarorganisationer att äldre arbetssökande ofta har svårare att få nya jobb efter uppsägning eller pensionsnära ålder, även när de har relevant utbildning och lång yrkeserfarenhet.
Förslaget om anonymiserade ansökningar är ett av flera möjliga verktyg för att motverka denna typ av diskriminering. Andra åtgärder som diskuterats är kompetensbaserade rekryteringsmetoder, strukturerade intervjuer och tydligare krav på arbetsgivare att motivera sina urval. Debattören menar dock att just anonymiseringen är en konkret och relativt enkel åtgärd som skulle kunna genomföras utan omfattande lagstiftning, exempelvis genom att arbetsgivare frivilligt inför rutinen eller genom att offentliga arbetsgivare går före och visar vägen.
Frågan om åldersdiskriminering regleras delvis i diskrimineringslagen, som förbjuder arbetsgivare att missgynna arbetssökande på grund av ålder. I praktiken är det dock svårt att bevisa att en enskild person har valts bort just på grund av sin ålder, eftersom rekryteringsprocesser sällan är transparenta. Anonymiserade ansökningar skulle kunna minska utrymmet för omedvetna fördomar och göra det lättare att i efterhand granska att urvalet har skett på sakliga grunder.
Debattören riktar sig i första hand till arbetsgivare och beslutsfattare och efterlyser en bredare diskussion om hur äldre arbetstagares kompetens tas till vara. Hon betonar att det inte handlar om att ge någon oskälig fördel, utan om att ge alla en rättvis chans att visa vad de kan innan åldern blir avgörande. Om fler äldre fick möjlighet att komma till intervju skulle fler också kunna få jobb, vilket i förlängningen stärker både den enskilda individen och samhällsekonomin.
Huruvida förslaget får gehör återstår att se. Klart är att frågan om äldres ställning på arbetsmarknaden fortsätter att vara en av de mest omdiskuterade strukturfrågorna i svensk arbetsmarknadspolitik, särskilt mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och behovet av att fler arbetar längre.
1
