Per Westerberg, talman 2006–2014, varnar för att regeringsbildningen efter valet 2026 kan bli utdragen och till och med misslyckas. Han pekar på ett allt mer fragmenterat partisystem och säger att talmannens roll blir avgörande för att nå en lösning.
Den tidigare talmannen Per Westerberg (M) bedömer att regeringsbildningen efter riksdagsvalet 2026 kan bli svår och att den rent av kan misslyckas. Det säger han i en intervju med anledning av de pågående regeringsförhandlingarna. Westerberg var talman mellan 2006 och 2014 och har följt svensk regeringsbildning på nära håll under flera mandatperioder.
Enligt Westerberg har det svenska partisystemet blivit allt mer fragmenterat, med fler partier i riksdagen och minskade möjligheter att bilda stabila majoriteter. Det gör att talmannens uppdrag att hitta en statsministerkandidat som kan tolereras av riksdagen blir betydligt svårare än tidigare. Han påpekar att talmannen enligt regeringsformen har en skyldighet att lägga fram ett förslag, men att riksdagen i slutändan kan rösta nej.
Westerberg säger att det finns en reell risk att en regeringsbildning misslyckas, vilket i så fall leder till extra val. Han betonar samtidigt att det är talmannens ansvar att pröva alla tänkbara alternativ innan ett sådant steg blir aktuellt. Talmannen måste samtala med partiledarna, undersöka möjliga koalitioner och slutligen föreslå en kandidat som kan samla tillräckligt stöd i kammaren.
Han lyfter fram att den politiska situationen efter valet 2026 präglas av osäkerhet. Inget av de traditionella blocken har en given majoritet, och flera partier har sagt att de inte vill samarbeta med vissa andra partier. Detta skapar en låst situation som kan kräva långa förhandlingar och kompromisser. Westerberg menar att det är viktigt att partierna visar ansvar och är beredda att samtala över blockgränserna för att undvika en regeringskris.
Han påminner om att Sverige tidigare har haft utdragna regeringsbildningar, men att de flesta ändå har löst sig till slut. Skillnaden nu är att det politiska landskapet är mer splittrat och att väljarnas stöd är jämnt fördelat. Det gör att varje mandat kan bli avgörande och att små partier kan få en vågmästarroll.
Westerberg understryker att talmannen inte fattar beslut om regeringens politik, utan bara leder processen. Han säger att det är viktigt att allmänheten har förtroende för att processen går rätt till och att den inte drar ut på tiden i onödan. Samtidigt konstaterar han att en regeringsbildning kan misslyckas även om alla inblandade gör sitt bästa.
Han vill inte spekulera i vilka partier som kan tänkas ingå i en framtida regering, utan nöjer sig med att säga att det är upp till partierna att komma överens. Han betonar att talmannen har en viktig roll som samtalsledare och att det är viktigt att alla partier känner att de blir lyssnade på.
Westerbergs uttalande kommer mitt i en intensiv politisk period. Regeringsförhandlingarna pågår och talmannen har ännu inte lagt fram ett formellt förslag till statsminister. Enligt regeringsformen har talmannen fyra försök på sig att få en statsminister godkänd av riksdagen. Om alla fyra försök misslyckas måste extra val utlysas inom tre månader.
Westerberg säger att han hoppas att partierna ska kunna enas och att Sverige ska få en fungerande regering. Han påpekar att en långdragen regeringsbildning kan skapa osäkerhet i ekonomin och fördröja viktiga beslut. Samtidigt menar han att det är bättre att ta tid på sig och få en hållbar lösning än att skynda fram ett svagt regeringsunderlag.
Han avslutar med att säga att han har varit med om både snabba och långsamma regeringsbildningar, och att det alltid till slut har löst sig. Men han vill inte utesluta att det den här gången kan gå annorlunda. «Det finns en risk att det misslyckas», säger han.
