Sverige och Finland fördjupar det militära samarbetet vid gränsen mot Ryssland. Svenska Gripenplan ska ingå i den nya uppgiften, som innebär patrullering i närområdet.
Sverige och Finland fördjupar nu sitt militära samarbete vid gränsen mot Ryssland. Som en del av det nya upplägget ska svenska Gripenplan ingå i patrulleringen i närområdet, enligt uppgifter som nyhetstjänsten tagit del av.
Samarbetet innebär att de två ländernas försvarsmakter knyts närmare varandra i en region där säkerhetsläget varit spänt under lång tid. Beslutet kommer sedan Finland och Sverige båda ansökt om medlemskap i Nato, en process som förändrat förutsättningarna för försvarspolitiken i Norden.
Gripenplanen, som tillverkas av svenska Saab, är en central del av det svenska flygvapnet. Att de nu sätts in i ett gemensamt uppdrag med Finland markerar en konkret nivå av integration mellan ländernas försvarsgrenar. Exakt hur patrulleringen ska organiseras, med vilken frekvens och från vilka baser, är dock inte offentliggjort i detalj.
Det fördjupade samarbetet sker mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina, som fått både Sverige och Finland att ompröva sin säkerhetspolitiska linje. Finland, som delar en lång landgräns med Ryssland, har historiskt fört en politik av militär alliansfrihet men valde efter invasionen att söka Nato-medlemskap. Sverige följde efter och lämnade sin långa tradition av alliansfrihet.
För svensk del innebär det nya samarbetet att flygvapnet får en tydligare roll i det nordiska försvaret. Gripenplanen har tidigare använts i internationella insatser och övningar, men att de nu ska patrullera vid den ryska gränsen tillsammans med Finland är ett steg som understryker hur nära ländernas försvarspolitik har kommit varandra.
Det militära samarbetet mellan Sverige och Finland har byggts ut successivt under flera år, bland annat genom gemensamma övningar och informationsutbyte. Det nya beslutet om Gripenplanen ses som en ytterligare förstärkning av den linjen. Försvarsmakterna i båda länderna har under det senaste året varnat för att säkerhetsläget i Östersjöområdet och i Arktis kräver ökad närvaro och beredskap.
Några officiella kommentarer från vare sig svenska eller finländska myndigheter om det nya uppdraget har ännu inte lämnats. Uppgifterna kommer från källor med insyn i försvarsplaneringen. Det är inte heller klarlagt när patrulleringen ska inledas eller hur länge den är tänkt att pågå.
För människor i Sverige innebär beslutet att försvaret av närområdet nu sker i närmare samverkan med Finland än tidigare. Det är en del av en bredare omställning där svensk försvarspolitik i allt högre grad utformas tillsammans med grannländerna och inom ramen för Nato-samarbetet.
