Liberalerna riskerar att åka ur riksdagen vid nästa val. Partiets ordförande Simona Mohamsson och gymnasieminister Lotta Edholm står på fjärde plats på valsedeln. DN har kartlagt vad ett riksdagsutträde skulle innebära för partiet.
Liberalerna står inför ett avgörande val. Om partiet inte klarar fyraprocentsspärren förlorar man sin plats i riksdagen, vilket skulle få långtgående konsekvenser för både partiorganisationen och den liberala politiken i Sverige. Partiets ordförande Simona Mohamsson och gymnasieminister Lotta Edholm finns på fjärde plats på partiets riksdagsvalsedel, en position som blir allt mer utsatt i takt med att opinionssiffrorna pekar nedåt.
Ett utträde ur riksdagen skulle innebära att Liberalerna förlorar sitt partistöd, som i dag finansierar kansli, personal och delar av den politiska verksamheten. Partiet skulle också mista möjligheten att väcka motioner, delta i utskottsarbete och påverka budgetförhandlingar. För ett parti som under flera decennier varit en del av den borgerliga regeringskonstellationen vore det en historisk tillbakagång.
För de enskilda riksdagsledamöterna handlar det om att förlora sina uppdrag och sina anställningar. Flera av partiets profilerade politiker, däribland Lotta Edholm som i dag är gymnasieminister, skulle tvingas lämna sina poster. Även partiledaren Simona Mohamsson, som tillträdde i hopp om att vända trenden, skulle stå utanför riksdagen och därmed mista en central plattform för att driva liberala frågor.
DN har kartlagt vad ett utträde skulle innebära för partiet. Enligt kartläggningen handlar det inte bara om politiskt inflytande utan också om ekonomiska resurser. Riksdagens partistöd är en avgörande inkomstkälla för Liberalerna, och utan den skulle partiet behöva skära ner på verksamheten. Det skulle i sin tur försvåra valarbetet inför kommande val och göra det svårare att nå ut till väljare.
Liberalerna har under flera år brottats med sjunkande väljarstöd. Partiet har gått från att vara ett mittenparti med ambition att påverka regeringspolitiken till att kämpa för att över huvud taget finnas kvar i riksdagen. De senaste mätningarna visar ett stöd kring eller under fyraprocentsspärren, vilket gör nästa val till en ödesfråga.
För svensk politik skulle ett Liberala utträde innebära att den borgerliga sidan förlorar ett av sina mittenpartier. Det skulle också förändra maktbalansen i riksdagen, eftersom Liberalerna i flera mandatperioder fungerat som en vågmästare i blocköverskridande uppgörelser. Utan Liberalerna i riksdagen skulle både Socialdemokraterna och Moderaterna behöva söka nya samarbetspartners för att få majoritet.
För partimedlemmarna handlar det om en existentiell fråga. Många har varit aktiva i decennier och sett partiet forma svensk skolpolitik, integrationspolitik och synen på EU. Ett utträde skulle inte bara vara ett politiskt nederlag utan också ett slag mot den liberala idédebatt som partiet länge varit en del av.
Framåt handlar det för Liberalerna om att mobilisera väljare och övertyga om att partiet fortfarande behövs i riksdagen. Partiledningen har under våren försökt profilera sig i frågor som skola, integration och företagande, men hittills har det inte gett något tydligt genomslag i opinionen. Frågan är om det finns tid att vända trenden innan valdagen.
