Sverige kan tvingas betala en fördubblad EU-avgift. Regeringen utreder nu om man kan stoppa höjningen, som enligt kritiker riskerar att belasta svenska skattebetalare.
Regeringen undersöker möjligheterna att stoppa en svensk EU-avgift som kan komma att fördubblas. Bakgrunden är att EU-kommissionen har lagt fram förslag som innebär att medlemsländernas avgifter höjs kraftigt, något som skulle få direkta konsekvenser för den svenska statsbudgeten. Enligt uppgifter till DN kan den svenska avgiften till EU öka från dagens nivå till att bli dubbelt så stor, vilket i så fall innebär miljardbelopp som måste tas från andra områden i statsbudgeten.
Regeringen har ännu inte tagit ställning till hur man ska agera, men enligt vad DN erfar pågår en intern analys av vilka juridiska och politiska möjligheter Sverige har att motsätta sig höjningen. Frågan är känslig eftersom den rör förhållandet mellan Sverige och EU samtidigt som regeringen försöker hålla en stram budget. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare betonat vikten av att Sverige inte betalar mer än nödvändigt till EU, men har inte kommenterat det aktuella förslaget specifikt.
EU-avgiften, som formellt kallas för medlemsavgiften, baseras på en rad faktorer, bland annat tullintäkter, mervärdesskatt och en andel av bruttonationalinkomsten. Om kommissionens förslag går igenom skulle den svenska avgiften öka markant. Kritiker menar att höjningen är orimlig med tanke på att Sverige redan är en nettobetalare till EU. Samtidigt finns det de som pekar på att avgiften finansierar viktiga gemensamma projekt och att en höjning kan vara nödvändig för att hantera nya utmaningar, såsom klimatomställning och stöd till Ukraina.
Regeringens möjligheter att stoppa en höjning är begränsade. EU-avgiften beslutas i regel genom förhandlingar mellan medlemsländerna och Europaparlamentet, och Sverige har inte vetorätt i denna fråga. Däremot kan Sverige försöka bygga allianser med andra nettobetalarländer för att pressa tillbaka förslaget. Enligt DN förs diskussioner redan med länder som Tyskland, Nederländerna och Österrike, som också kan komma att drabbas av höjda avgifter.
Från svenskt håll har man tidigare varit skeptisk till att öka EU:s egna medel. Regeringen har argumenterat för att EU:s budget bör hållas oförändrad i reala termer och att fokus bör ligga på att effektivisera befintliga utgifter snarare än att höja avgifterna. Denna hållning väntas bli central i de kommande förhandlingarna.
Om avgiften fördubblas skulle det innebära att Sverige tvingas omprioritera i statsbudgeten. Potentiella konsekvenser kan bli minskade anslag till exempelvis infrastruktur, försvar eller välfärd, beroende på hur regeringen väljer att hantera situationen. Oppositionspartier har redan börjat höra av sig och kräver att regeringen redogör för sin strategi. Miljöpartiet har efterlyst en tydlig plan för hur Sverige ska agera i EU-förhandlingarna, medan Sverigedemokraterna har uttryckt oro för att svenska skattebetalare ska få stå för notan.
Regeringen väntas återkomma i frågan under hösten, då EU-kommissionens förslag ska behandlas i rådet. Tills dess fortsätter analysen av vilka åtgärder som är möjliga. Klart står att frågan om EU-avgiften kommer att bli en viktig politisk stridsfråga framöver, både i Sverige och i EU-samarbetet.
2
