Inför valet presenterar partierna olika förslag för att minska Sveriges klimatutsläpp. Frågor om bensinpris, elproduktion och styrmedel delar blocken.
Klimatpolitiken är en av valrörelsens mest centrala frågor, och partierna går nu fram med var sina förslag för hur Sveriges utsläpp ska minska. Medan regeringsunderlaget vill se en mer teknikneutral linje med fokus på kärnkraft och sänkta drivmedelsskatter, vill oppositionen gå längre med höjda koldioxidskatter och ett snabbare bortfall av fossila bränslen. Frågan om bensinpriset har blivit en tydlig skiljelinje.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har presenterat ett gemensamt klimatpolitiskt ramverk som innebär att Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. De vill bland annat se en successiv höjning av koldioxidskatten och ett utökat stöd till laddinfrastruktur och kollektivtrafik. Enligt förslaget ska bensinpriset fortsätta att öka, men med kompensation till hushåll på landsbygden och i glesbygd där bilen är nödvändig för vardagen.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har i stället enats om en politik som betonar teknikutveckling och kärnkraft som den viktigaste vägen till minskade utsläpp. De vill se ett stopp för höjningar av koldioxidskatten och i stället satsa på elektrifiering av fordonsflottan, vätgas och bio-CCS, det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid från biogena källor. Partierna vill också se ett ökat statligt stöd till forskning och utveckling inom klimatteknik.
Centerpartiet intar en mellanposition och vill kombinera marknadsmässiga styrmedel med satsningar på förnybar energi. Partiet föreslår att reduktionsplikten, som reglerar inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel, ska behållas men reformeras för att bli mer kostnadseffektiv. Centerpartiet vill också se ett nationellt mål om att Sverige ska bli självförsörjande på el inom tio år, med en blandning av vindkraft, solkraft och vattenkraft som bas.
Vänsterpartiet vill gå längre än regeringsunderlaget och föreslår att Sverige ska nå nettonollutsläpp redan till 2035. Partiet vill se en kraftig höjning av koldioxidskatten, ett förbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2030 och ett omfattande statligt program för att bygga ut järnvägen. Förslagen har mött kritik från näringslivshåll som varnar för höga kostnader och minskad konkurrenskraft för svensk industri.
En gemensam nämnare för samtliga partier är att de vill se en fortsatt elektrifiering av transportsektorn, men vägarna dit skiljer sig åt. Medan vissa partier vill använda skatter och regleringar för att påskynda omställningen, vill andra i första hand skapa incitament för teknikutveckling och marknadsdrivna lösningar. Frågan om hur snabbt omställningen ska gå, och vem som ska bära kostnaderna, väntas bli en av valrörelsens hetaste stridsfrågor.
Klimatpolitiska rådet har i sina senaste rapporter varnat för att Sverige inte ligger i linje med sina egna klimatmål. Rådet har pekat på att utsläppen från inrikes transporter minskar för långsamt och att det krävs skarpare styrmedel för att nå 2030-målet. Samtidigt har flera remissinstanser, däribland Svenskt Näringsliv och LO, uttryckt oro för att en alltför snabb omställning kan slå mot sysselsättningen inom fordonsindustrin och andra utsatta sektorer.
Valets utfall kommer att avgöra vilken klimatpolitik som blir verklighet under nästa mandatperiod. Oavsett regeringsunderlag står Sverige inför en rad beslut om skatter, investeringar och regleringar som kommer att påverka både hushållens ekonomi och näringslivets villkor under lång tid framöver.
