Statsminister Ulf Kristersson (M) säger att han aldrig förstått varför föräldrar ska betala avgift för förskolan. Uttalandet väcker frågor om regeringens syn på barnomsorg och familjepolitik.
Statsminister Ulf Kristersson (M) säger att han aldrig har begripit varför föräldrar ska betala en avgift för förskolan. Uttalandet görs i en intervju där han ger sin syn på den svenska familjepolitiken och barnomsorgen.
Kristersson, som är partiledare för Moderaterna, menar att förskolan är en så pass viktig samhällsfunktion att det är svårt att motivera en avgift för familjerna. Han uppger att han länge haft den uppfattningen, men att frågan nu aktualiseras i den politiska debatten om hushållens ekonomi och barnfamiljers villkor.
Uttalandet kommer i en tid där kostnaderna för barnomsorg diskuteras runt om i landet. Flera kommuner har under senare år höjt förskoleavgifterna eller övervägt att göra det, samtidigt som många barnfamiljer uppger att de känner av ett ökat ekonomiskt tryck. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån har priserna på förskola och annan barnomsorg stigit de senaste åren, vilket lett till krav från flera håll om ett reformerat system.
Kristerssons uttalande kan ses som en signal om att frågan om avgiftsfri förskola kan bli aktuell i den framtida politiska debatten. Inom Moderaterna har frågan tidigare inte varit central, utan partiet har i första hand förespråkat valfrihet och mångfald inom barnomsorgen. Att statsministern nu öppet ifrågasätter avgiften kan därför tolkas som en markering inför kommande valrörelser och budgetförhandlingar.
Förslaget om avgiftsfri förskola har under åren lyfts av flera politiska partier, däribland Vänsterpartiet, som länge drivit kravet i riksdagen. Även inom Socialdemokraterna har frågan diskuterats, men man har hittills valt att behålla maxtaxan som ett sätt att begränsa kostnaderna för kommunerna. Maxtaxan infördes 2002 och innebär att ingen familj betalar mer än en viss summa för förskola, oavsett inkomst.
En avskaffad förskoleavgift skulle få stora ekonomiska konsekvenser för kommunerna, som finansierar merparten av barnomsorgen genom skattemedel och föräldraavgifter. Enligt uppskattningar från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) uppgår de totala intäkterna från förskoleavgifterna till flera miljarder kronor årligen. Om dessa intäkter försvinner måste antingen kommunalskatten höjas eller andra verksamheter prioriteras ned.
Kristersson har inte presenterat något konkret förslag om hur en avgiftsfri förskola skulle finansieras. Han betonar dock att frågan är viktig för jämlikheten och för att fler barn ska få ta del av förskolans pedagogiska verksamhet. Forskning visar att förskolan har positiva effekter på barns språkutveckling och sociala förmågor, särskilt för barn från hem med svagare socioekonomisk bakgrund.
Huruvida uttalandet kommer att leda till ett faktiskt politiskt förslag återstår att se. Inom regeringsunderlaget, där Kristersson samarbetar med Sverigedemokraterna, har frågan om förskoleavgiften inte varit uppe till behandling. Liberalerna och Kristdemokraterna har i tidigare budgetförhandlingar prioriterat andra frågor inom skolområdet, såsom lärartäthet och kunskapsresultat.
För barnfamiljerna i Sverige innebär uttalandet att frågan nu är satt på den politiska agendan. Många föräldrar betalar i dag mellan 3 och 5 procent av hushållets inkomst i förskoleavgift, med ett tak på cirka 1 600 kronor i månaden för det första barnet. För familjer med flera barn blir kostnaden lägre per barn, men fortfarande märkbar i hushållsbudgeten.
