En insändarskribent menar att Magdalena Andersson och Nooshi Dadgostar borde kunna enas om en kompromiss i regeringsfrågan och ge Vänsterpartiet ministerposter.
En insändarskribent i Dagens Nyheter uppmanar Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att hitta en kompromiss i regeringsfrågan. Enligt skribenten borde Vänsterpartiet få ministerposter, även om det enligt titeln kan dröja ett par år innan det blir aktuellt.
Insändaren tar sin utgångspunkt i statsministeromröstningen i riksdagen den 15 oktober, då Magdalena Andersson (S) fick stöd för en socialdemokratisk enpartiregering. Underlaget innehåller en bild från tillfället där Andersson och Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar syns tillsammans efter omröstningen. Skribenten menar att de två borde kunna nå en överenskommelse som går längre än att enbart låta en ensam regering styra.
Skribenten framhåller att ett gemensamt ansvar vilar på de två partiledarna för att stabilisera regeringsläget. Förslaget innebär att Vänsterpartiet ges en tydlig väg in i regeringsarbetet, och att ministerposter ingår i en sådan uppgörelse, men med en tidsaspekt om två år. Insändaren lägger därmed fram ett konkret förslag om hur ett samarbete kan byggas upp steg för steg.
Texten är en opinionstext och inte ett beslut eller besked från något av partierna. I den källa som underlaget bygger på finns inga uppgifter om att Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet har inlett förhandlingar om ministerposter, och inga kommentarer från partierna återges. Hur en eventuell samarbetsmodell skulle se ut och om den över huvud taget blir aktuell återstår därmed att se i den fortsatta politiska debatten.
Insändarens förslag ryms i en bredare diskussion om regeringsläget efter riksdagsvalet, där en enpartiregering för Socialdemokraterna har varit en av de återkommande alternativen. Underlaget ger ingen närmare redogörelse för hur debatten har utvecklats, vilka parlamentariska förutsättningar som gäller eller vilka krav Vänsterpartiet själv har ställt, och dessa uppgifter kan därför inte tillföras här.
7
