Årets Nobelpris i kemi kan tilldelas forskare bakom molekyltunna, smarta ytlager som skyddar mot korrosion. Det spekuleras inför tillkännagivandet.
Årets Nobelpris i kemi kan komma att handla om molekyltunna, smarta ytlager som skyddar metaller mot korrosion. Det rapporterar flera svenska medier inför Nobelprisets tillkännagivande.
Smarta molekyllager är tunna filmer som kan appliceras på ytor för att förhindra korrosion, det vill säga nedbrytning av metaller genom kemiska reaktioner med omgivningen. Tekniken bygger på att molekyler organiserar sig själva i skyddande skikt och kan därmed förlänga livslängden på metallkonstruktioner avsevärt.
Förra året tilldelades Nobelpriset i kemi Omar M. Yaghi, Susumu Kitagawa och Richard Robson för deras arbete med metallorganiska ramverk, så kallade MOF:ar. Dessa material har mycket stor yta och kan användas för att lagra gaser, rena vatten och fånga koldioxid. Priset delades ut vid en ceremoni i Konserthuset i Stockholm.
Årets spekulationer kretsar alltså kring en annan typ av molekylära lager, nämligen de som skyddar mot korrosion. Korrosion är ett globalt problem som årligen kostar samhället enorma summor och kan leda till allvarliga olyckor om exempelvis broar eller rörledningar försvagas.
Forskning på smarta ytlager har pågått i decennier och har potential att revolutionera allt från byggnadsindustrin till transportsektorn. Genom att använda molekyler som själva arrangerar sig på metallytor kan man skapa ett skydd som är både tunt och effektivt, utan att förändra materialets egenskaper i övrigt.
Nobelpriset i kemi tillkännages traditionsenligt i oktober och delas ut den 10 december, på Alfred Nobels dödsdag. Det återstår att se om årets pris går till just denna forskning, men spekulationerna är redan i full gång i svenska medier.
3
