Nobelpristagaren Anne Carson omtolkar antikens Herakles i en lekfull och lärd bearbetning av de trasiga antika texterna.
Nobelpristagaren Anne Carson har gett sig i kast med den antika myten om Herakles. I sin nya tolkning framträder hjälten som en queer hjärtekrossare, en gestalt som rör sig bortom de traditionella föreställningarna om manlig styrka och heroism. Carsons arbete med de antika texterna kännetecknas av lärdom, lekfullhet och en sällsynt frihet, enligt en recension i Göteborgs-Posten.
Anne Carson är en kanadensisk poet, essäist och översättare som sedan länge är känd för att utmana gränserna mellan genrer och för att närma sig antika texter på ett personligt och nyskapande sätt. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur och har en bred läsekrets både i Sverige och internationellt. Hennes verk kretsar ofta kring grekisk mytologi, och hon har tidigare bland annat arbetat med Sapfo och Euripides.
I den aktuella boken eller tolkningen är det just Herakles som står i centrum. Den antika hjälten, känd för sina tolv stordåd och sin enorma styrka, framställs här i en ny dager. Genom att lyfta fram de trasiga och fragmentariska antika texterna ger Carson en bild av Herakles som inte bara är en krigare och hjälte, utan också en gestalt med känslomässiga och queera dimensioner. Han blir en hjärtekrossare, en som både krossar hjärtan och själv är hjärtekrossad.
Recensenten beskriver hur Carson tar sig an de antika texterna med stor lärdom men utan att det blir torrt eller akademiskt. I stället präglas arbetet av lekfullhet och en frihet som gör att de gamla myterna känns levande och relevanta för en nutida läsare. Det är en balansgång mellan att vara trogen förlagan och att våga göra den till sin egen.
Att en nobelpristagare väljer att arbeta med just Herakles är inte förvånande. Den grekiska mytologin har varit en återkommande källa för författare och konstnärer genom historien, och Herakles har tolkats på många olika sätt. Men Carsons version tycks skilja sig genom att den ifrågasätter de traditionella könsrollerna och ger plats åt en mer komplex och mångfacetterad bild av hjälten.
För svenska läsare innebär boken ett tillfälle att möta en av samtidens mest hyllade författare i en ny gestaltning av en välbekant myt. Den ger också en inblick i hur antika texter kan användas för att belysa samtida frågor om identitet, kärlek och kön. Carsons arbete med de trasiga antika texterna är ett exempel på hur litteraturen kan öppna nya perspektiv på det förflutna och göra det angeläget för nutiden.
3