Tidöpartierna vill införa ett förbud som hindrar personer med kriminell bakgrund från att tjäna pengar på musik. Förslaget presenterades av justitieminister Gunnar Strömmer och Martin Melin (L) och är ett led i arbetet mot organiserad brottslighet.
Tidöpartierna vill stoppa personer med kriminell bakgrund från att tjäna pengar på musik. Förslaget presenterades av justitieminister Gunnar Strömmer och Martin Melin (L) under en pressträff i våras och är en del av regeringens arbete mot organiserad brottslighet.
Bakgrunden är att musikbranschen under senare år uppmärksammats för att personer med kopplingar till kriminella nätverk släpper låtar som hyllar våld och brottslighet, samtidigt som de tjänar pengar på strömningstjänster. Enligt Tidöpartierna handlar det om en form av statusbyggande som kan förstärka kriminella miljöers inflytande och locka unga in i brottslighet.
Förslaget innebär att den som är dömd för allvarlig brottslighet inte ska kunna ta del av intäkter från musik som denne producerat eller medverkat i. Exakt hur ett sådant förbud ska utformas och tillämpas är ännu inte klart, men avsikten är att skapa ett rättsligt verktyg som kan användas mot personer som använder musiken som en kanal för att tjäna pengar och bygga status.
Gunnar Strömmer har tidigare uttalat att samhället måste bli bättre på att ta tillvara de vinster som kriminella gör inom lagliga områden. Musikbranschen har pekats ut som ett sådant område där kriminella aktörer etablerat sig, inte sällan genom att använda andra personer som bulvaner för att släppa musik och ta emot betalningar.
Martin Melin (L) har beskrivit frågan som en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Enligt honom handlar det inte om att begränsa yttrandefriheten utan om att förhindra att brottslighet lönar sig. Han har framhållit att det finns en gräns mellan konstnärligt uttryck och renodlad kriminell marknadsföring, och att förslaget riktar sig mot det senare.
Förslaget har väckt frågor om hur det ska gå till i praktiken. En svårighet är att fastställa vem som faktiskt ligger bakom en låt, eftersom det är vanligt att personer med kriminell bakgrund använder sig av mellanhänder eller uppträder under pseudonymer. En annan fråga är hur intäkter från strömningstjänster ska spåras och frysas när de går via bolag eller andra juridiska personer.
Regeringen har tidigare aviserat flera åtgärder mot kriminellas möjligheter att använda lagliga verksamheter för att tvätta pengar och bygga inflytande. Förslaget om musikintäkter är ett av flera initiativ inom ramen för Tidöavtalet, där partierna enats om en skärpt linje mot organiserad brottslighet.
Någon tidsplan för när ett lagförslag kan presenteras har inte kommunicerats. Frågan bereds inom Regeringskansliet, och det återstår att se hur lagstiftningen utformas för att möta både rättssäkerhetskrav och praktiska utmaningar.