Sverige har kallat Estland till krismöte sedan landet ändrat sina krav och inte längre vill ta emot vissa brottslingar. Mötet rör utvisningsärenden och samarbetet mellan länderna.
Sverige har kallat Estland till ett krismöte sedan landet ändrat sina krav och inte längre vill ta emot vissa brottslingar. Det bekräftar uppgifter från regeringshåll. Mötet rör utvisningsärenden där Estland tidigare accepterat mottagande, men nu ställt nya villkor.
Bakgrunden är att Estland enligt uppgift ska ha ändrat sin hållning i flera ärenden där svenska domstolar beslutat om utvisning. Ändringen innebär att vissa personer som dömts för brott i Sverige inte längre kan överföras till Estland för avtjäning av straff eller för att verkställa ett utvisningsbeslut.
Krismötet ska hållas inom kort och syftar till att reda ut hur de nya kraven påverkar svenska myndigheters arbete. Enligt källor till tidningen Aftonbladet handlar det om en konkret förändring i Estlands inställning, som fått svenska tjänstemän att agera skyndsamt.
För Sveriges del innebär Estlands nya hållning att flera ärenden kan bli liggande. Personer som enligt beslut ska lämna Sverige kan i stället bli kvar under längre tid, vilket belastar Migrationsverket och Kriminalvården. Det kan också påverka enskilda ärenden där en utvisning redan beslutats av domstol.
Samarbetet mellan Sverige och Estland på rättsområdet har tidigare fungerat väl. Länderna har ingått avtal om överförande av dömda personer och om återtagande enligt EU-regelverket. Estland har varit ett av de länder som Sverige regelbundet vänt sig till i utvisningsärenden.
Enligt uppgift ska de ändrade kraven röra en specifik grupp brottslingar, men exakt vilken grupp det handlar om är ännu inte offentligt. Det är inte heller känt om Estland motiverat förändringen med hänsyn till inrikespolitik, kapacitet eller andra skäl.
Från svensk sida betonas vikten av att utvisningsbeslut verkställs. Regeringen har under flera år arbetat för att öka antalet verkställda utvisningar och har pekat på samarbetet med andra EU-länder som en central del i det arbetet. Ett stopp eller en begränsning från Estlands sida kan därför få konsekvenser för hela kedjan av ärenden.
Krismötet väntas ge besked om hur parterna ska gå vidare. Frågan är om Estland kommer att återgå till sin tidigare hållning eller om Sverige måste anpassa sig till de nya kraven. Inom Regeringskansliet pågår nu arbete med att kartlägga hur många ärenden som berörs och vilka åtgärder som kan bli aktuella.
Det är ännu oklart om mötet kommer att leda till ett formellt avtal eller en överenskommelse på tjänstemannanivå. Båda länderna har intresse av att hitta en lösning, men frågan är känslig eftersom den rör nationell suveränitet över vilka personer som tas emot.
För enskilda personer som berörs av utvisningsbeslut kan situationen innebära fortsatt ovisshet. Ett beslut om utvisning som inte kan verkställas innebär att personen i praktiken blir kvar i Sverige, ofta med begränsade rättigheter och utan möjlighet att planera sin framtid.
Riksblick följer frågan och återkommer med mer information när mötet har hållits och eventuella beslut har fattats.
